Från Aaah till Öööl




Aaah	Betecknar ett väldigt gott öl.
Ale	Beteckningen på överjäst öl. Oftast ljusbruna i färg, men kan också vara mörkare. Fruktig smak och uttalad beska.
Alfabittersyra	Ett beskt ämne i humlen.
Alkoholhalt	Internationellt används volymprocent som = 1,25 viktprocent (motsvarande är viktprocent = 0,8 volymprocent) alkoholhalten är cirka en tredjedel av stamvörtstyrkan.
Altbier	Överjäst, tyskt kopparfärgat öl, typiskt för Düsseldorf.
Amber	En mycket diffus term som används mycket i USA. Oftast menas en rödaktigt bärnstens- färgad ale av irländsk typ.
Balling	Vörtstyrkan brukar ibland uttryckas i %balling
Barley Wine	Extra starkt engelsk ale, ofta omkring 10 % alkohol.
Bitter	Välhumlad engelsk ale med rejäl beska.
Bock	Extra starkt tysk öl. Maltiga. Ofta säsongsöl. Mellanmörka till mörka öl med alkoholhalter mellan 6,5 och 7,5 procent.
BU	En förkortning för bitterness units = enheter beska. Anger ölets humlebeska.
Datummärkning	Öl är generellt en färskvara som bör konsumeras inom sex månader. Tappningsdatum eller bäst-före-datum brukar anges.
Doppelbock	"Dubbelbock", vanligen 7,5 procent eller mera, se Bock.
Drav	Skal och andra olösta delar efter mäskningen.
Druv	Olösta äggviteämnen som avskiljes sedan vörten kokats.
Dunkel	Mörk öl. Tyskt ord för mörk.
EBU	European Bitter Units, internationellt mått för beska.
Efterjäsning	Se konditionering.
Enzymer	Omvandlar ett visst ämne till ett annat. T.ex. stärkelse till socker.
ESB	Extra Special Bitter.
Fat	En behållare för öl som tappas med kran.
Gueuze	Belgiskt öl, blandning av gammal och ung lambik.
Hefe	Jäst på tyska. Se även Mit hefe.
Hell/Helles	Ljust öl. Ljus på tyska.
Helmaltsöl	Öl gjort enbart på malt. Se även malt.
Humle	Används för att balansera sötman från malten med sin bittra smak. Den ger också bättre hållbarhet och ett klarare öl. Det är humlekottarna som måste kokas med vörten för att ge ifrån sig de bitterämnen man vill åt.
Imperial stout	Extrastark stout. Ursprungligen populär i kejserliga Ryssland, (Imperial Russian Stout).
IPA	India Pale Ale. Engelskt öl som från början exporterades till deras kolonier.
Jäsning	I vörten blandas jäst, som förökar sig. Se Jäst. Efter ca 10 dagar avstannar jäsningen och man får grönöl.
Jäst	En encellig svamp som finns överallt i naturen. För att trivas och föröka sig behöver den värme och socker. När den förökar sig bildas alkohol, kolsyra och smakämnen, varje jästsort ger sin typiska karaktär. De två huvudtyperna för öl är överjäst och underjäst.
Karamellmalt	Kornmalt som rostas till en mörkare färg.
Kloster	Ett öl som är, eller var bryggt i ett kloster. Kan vara alla typer av öl.
Koldioxid	Gas som utvecklas under ölets jäsning.
Konditionering	Efterjäsning. Sker efter huvudjäsningen då ölet får mogna för att bl a få mera kolsyra.
Korn	En av fyra råvaror. De andra är humle, jäst och vatten.
Kriek	Belgisk lambik som smaksatts med körsbär.
Kröjsning	En liten mängd vört där jäsningen just kommit i gång blandas med ölet för att stimulera efterjäsningen och det ger brygden en frisk, bubblande karaktär.
Kölna	Värmekammare där maltet torkas och rostas efter mältningen.
Kölsch	Överjäst, ljust öl från Köln.
Lager	Alla underjästa öl är lageröl. Ölkännarna talar ofta om internationell lager, det vill säga ett ljust öl som inte kan klassas som någon av de klassiska öltyperna som t.ex. pilsener eller münchener.
Lambik	Spontanjäst belgiskt veteöl.
Malt	Korn som grott och torkats för att avge socker som krävs vid bryggningen. Alla fyra sädesslagen används för tillverkning av malt, men främst korn som har hög stärkelsehalt. Öl gjort enbart på malt kallas helmaltsöl.
Mit hefe	Betecknar att ölet innehåller jästfällning.
Mältning	Korn som blöts i vatten och får sedan gro under luftning.
Märzenbier	Tyskt öl som förr bryggdes i mars och lagrades till oktoberfesten. I Tyskland avses en rödbrun, aromatisk maltsmakande lager, omkring 5,5 procent.
Mäsk	Malt som blandats med varmt vatten för att stärkelsen skall omvandlas till jäsbart socker.
Oktoberfestbier	Se Märzenbier. Den kan numera även vara ljusare.
Pale Ale	Ljus ale, ofta beteckning på premium bitter.
Pastörisering	Värmebehandling som dödar mikroorganismerna i ölet.
Pilsner	Pilener, pils eller pilsner är beteckning som används ganska slarvigt i dag. Klassiskt underjäst, ljus öl med stark humlebeska, numera beteckning på alla ljusa, lätta lageröl. Det tjeckiska ölet som är ursprunget för öltypen är mer smakrikt än de moderna tyska och svenska varianterna.
Pilsnermalt	Malt som används till ljusa öl, torkas i allmänhet vid ca 80°C.
Pint	Engelskt rymdmått, 57cl (0,568 liter)
Porter	Mycket mörkt, överjäst öl med rostad smak. Likheten med stout är att båda typerna är överjästa, mycket mörka, gjorda på kraftigt rostad malt. Andelen hårt rostad malt är kanske lite högre i stout, men det är framför allt sötman som skiljer dem åt. Porter har en tydlig sötma, medan stout är ett nästan helt torrt öl. Det finns bryggerier som använder beteckningen porter på ett mörkt underjäst öl, men den ursprungliga portern var överjäst. Började göras i London i slutet av 1700-talet.
Priming	Socker tillsätts i ölet för att stimulera efterjäsningen.
Pub	Förkortning av Public House, som betyder ett hus öppet för allmänheten.
Rauchbier	Öl från Bamberg med stark röksmak eftersom rökt malt använts.
Reinhetsgebot	En tysk renhetslag från 1516 som föreskriver att öl endast får tillverkas av malt, humle, jäst och vatten. (d.v.s. ej innehålla tillsatser)
Råfrukt	Är den av bryggartekniska termen för omältad säd, ris, majs och socker. De blandas med malt för att ge lättare och mjukare smak. Ölet blir dessutom billigare.
Skum	-worth waiting for!
Spontanjäst	Belgisk bryggmetod av gueuse/lambik, veteöl där ingen jäst tillsätts utan jästporer i luften startar jäsningen. Så gjordes öl ursprungligen.
Stamvörtstyrka	Mått på hur mycket malt som använts i vörten. Till 10% stamvörtstyrka har 10% maltextrakt använts.
Steam Beer	Förr en typisk underjäst öl i Kalifornien. Bryggs vid hög temperatur, men eftersom is saknades kunde det inte kylas som lager.
Stout	Nästan svart, överjäst öl som bryggts av kraftigt rostad malt. Se porter.
Trappiste	Är snarare en ursprungsbeteckning än en öltyp. Termen står för att ölet är bryggt på ett av sex kloster (varav fem ligger i Belgien och ett i Holland) Utöver detta har ölen inte mycket mer gemensamt än att de är överjästa och mycket karaktärsfulla.
Underjäst öl	Typiska sådana är lager och pilsöl, som jästs vid låg temperatur och även serveras svala, 8 - 10°. Jästen sjunker till botten efter jäsningen.
Urquell	På tyska betyder det ursprunglig källa.
Viktprocent	Se alkoholhalt
Volymprocent	Se alkoholhalt
Vört	Den färdiga vattenlösning av förjäsbart maltsocker och oförjäsbara dextriner som man erhåller genom mäskning av kornmalt och därefter kokning av humle.
Vörtpanna	Där vörten kokas samman.
Weissbier	Tyskt veteöl som fått sitt namn av den ljusa färgen. Weiss=vit.
Wiesenbier	Tyskt öl som bryggs speciellt till festivaler och karnevaler. Wiese=äng.
Överjäst öl	Exempelvis ale och stout, det ursprungliga sättet att brygga öl. Serveras med fördel vid sval rumstemperatur, omkring 12 - 16°.
Öl (Öööl)	Malt, humle, jäst och vatten, allt som behövs för att tillverka gott öl.
«Tillbaka till entrésidan

www.tresex.se	Hälsinglands Ölfrämjande